UTRIKES: Hundratals valar strandade – ”ovanligt och oroande”

2022 09 21

Över 200 grindvalar har hittats strandade på en avlägsen strand i Tasmanien på Australiens västkust.

Hälften av valarna beräknas vara vid liv, rapporterar BBC News med hänvisning till australiensiska myndigheter.

Räddningspersonal har skickats till området.

Det är oklart vad som ledde till att valarna simmade upp på land. En likande incident inträffade i samma område för exakt två år sedan. Då hittades nästan 500 grindvalar på en strand i Tasmanien. Endast en femtedel överlevde tack vare en stor räddningsaktion.

Hjälp är på väg

Lokalbefolkningen har täckt de strandade valarna med filtar och hällt hinkar med vatten över dem för att försöka hålla dem vid liv över natten, uppger BBC.

Enligt nyhetskanalen är havsskyddsexperter på väg till platsen för att försöka rädda de valar som fortfarande är friska nog att överleva. Flera valar befaras dö under natten. 

Sociala däggdjur

Grindvalar är mycket sociala däggdjur och är välkända för att stranda tillsammans eftersom de reser i stora, sammansvetsade grupper som är beroende av konstant kommunikation.

Viltforskaren Vanessa Pirotta säger till BBC att de återkommande strandningarna är ovanliga och oroande.

– Valarna kan ha "missnavigerat", följt en sjuk eller desorienterad ledare eller blivit skrämda till grundare vatten.

Varför strandar valar?

  • Det är svårt att avgöra varför valar simmar in på grunt vatten för att sedan fastna. Det finns flera teorier, men en sak är säker.
  •  Det är inte något kollektivt självmord eller ett beteende orsakat av klimatförändringarna.
  • I stort sett är alla valar i flocken släkt med varandra och när en val blir sjuk kan gruppen simma in på grunt vatten för att hålla den sjuka individen flytande.
  • En annan teori är att magnetfälten är konstiga i vattnet utanför stranden, som när en kompass bara snurrar runt. Detta medför att och valarna navigerar fel.
  • Källa: WWF

Foto: M. Lissenden resp M. Mingle

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen