Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

2022 11 18

En ny undersökning visar att en mycket stor andel av svenskarna är oroliga för sina ekonomiska förutsättningar.

Novus har genomfört en undersökning på uppdrag av SPP som visar att över 60 procent av svenskarna är bekymrade för sin ekonomi, rapporterar DN.

80 procent menar att det är matpriserna som har störst påverkan på hushållsekonomin.

Den upplevda oron har sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Volatilitet och osäkerhet

Undersökningen visar även att ungefär 65 procent tror att de kommer konsumera mindre under det kommande året än vad de gjorde det senaste.

Nästan 60 procent av de tillfrågade oroar sig över hur deras kommande pension kommer se ut.

Det beror också på en volatil energimarknad och osäkerheten kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna, fortsätter Åhrman. 

Tufft ekonomiskt år

Hög inflation, pandemi och krig har präglat världsekonomin under de senaste åren.

Detta har lett till att allt fler oroar sig över den ekonomiska tillvaron.

Sveriges nya finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varnat för en kommande lågkonjunktur i Sverige.

Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter, utan svensk ekonomi går mot en rätt bister vinter. Hur kallt och bistert det kommer att bli det vet vi inte exakt ännu, sade hon enligt Sveriges Radio.

Oro för framtiden

Till följd av energikriser och krig ser svenskarna negativt på framtiden.

Allt fler känner en stark oro i takt med de globala utmaningar världen står inför såväl som de inhemska problemen.

Detta syns bland annat i konjunkturinstitutets barometer som visar att hushållens förväntningar på den svenska ekonomin är rekordpessimistiska, rapporterar SVT.

Kriget i Ukraina påverkar

Den första veckan i oktober svarade mer än hälften att de ser mörkt eller mycket mörkt på framtiden, uppger SVT.

– Vi tror att det beror på ett antal olika orsaker, både ekonomiska och säkerhetspolitiska. Man är inte orolig för att Sverige ska dras in i ett direkt krig, men det finns en oro för cyberattacker och den typen av hemliga angrepp som kan påverka samhället negativt, säger Sifo Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Storkedja stänger allt i Sverige – över 50 butiker slår igen

2024 04 23

En populär butikskedja inom hälso- och skönhetsbranschen lägger ner verksamheten i Sverige.

Det handlar om krisande The Body Shop som tvingas stänga samtliga butiker i Sverige.

Kedjan har över 50 butiker i landet.

”Noggrant övervägande”

Beslutet fattades på en extrainsatt bolagsstämma, rapporterar nättidningen Ehandel.

– Efter vederbörligt och noggrant övervägande, föreslog och beslutade aktieägaren att bolaget ska träda i frivillig likvidation, står det i protokollet från bolagsstämman, uppger tidningen.

Stora problem

The Body Shop har tampats med ekonomiska bekymmer under en längre tid.

Kedjan har lagt ner e-handeln och flera butiker har tvingats slå igen dörrarna i Sverige under 2024 – bland annat har butiker i Kungsbacka och Växjö stängts ner.

 – Det har inte funkat helt enkelt. The Body Shop har valt att avveckla butiker på andra ställen i Sverige med tror jag, sa Mats Jäderberg, chef på köpcentret Grand Samarkand, till Smålandsposten efter stängningen i Växjö.

Konkurs i grannländerna

Butikskedjan har tidigare försatts i konkurs i Danmark och Norge.

Dessutom befinner sig The Body Shop i rekonstruktion i både  Kanada och Storbritannien. 

Kedjan väntas stänga uppemot 100 butiker på de brittiska öarna.

Betydande minskning 

The Body Shop har funnits i Sverige sedan 1979 och har haft 57 aktiva butiker i landet.

Under förra året sålde bolagets Sverigeavdelning för 213 miljoner kronor – en minskning med 15 procent jämfört med året innan.

Stor aktör 

The Body Shop grundades 1976 i Brighton, Storbritannien.

Sedan dess har butikskedjan vuxit till en global verksamhet med över 30 miljoner kunder i hela världen. 

I dag har The Body Shop 22 000 anställda och 3 000 butiker i över 60 länder.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen