Svenskar säger nej till Natouppdrag

2026 04 22

2024 blev Sverige medlem i Nato efter att ha stått utanför försvarssamarbetet i många år.

Men nu kommer ett krav om att svenska värnpliktiga inte ska skickas på Natouppdrag.

”Kan övergå till skarp verksamhet”

Värnpliktiga under utbildning bör inte skickas på Natouppdrag utomlands.

Det kräver de värnpliktigas kongress, rapporterar SVT.

De som gör lumpen bör inte kunna skickas iväg på operationer i fredstid, menar man, och kräver nu ett tydligt besked från regeringen.

Värnpliktskongressen menar att sådana uppdrag istället bör gå till anställda.

– Det man har kommit fram till är att inte nyttja värnpliktiga i fredstid i Nato-operationer, det ska lösas av anställd personal i och med att det kan övergå till skarp verksamhet, säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet som representerar de värnpliktiga, till kanalen.

”Frågor från de värnpliktiga”

Sedan tidigare har det fastslagits att färdigutbildade värnpliktiga kan skickas utomlands i händelse av krig eller höjd beredskap.

Frågan som nu utreds är om värnpliktiga även kan sändas på Natouppdrag i fredstid.

Något som de värnpliktigas kongress alltså säger nej till.

Enligt Pliktrådets ordförande är det många som undrar över den här frågan.

– Det kommer frågor från de värnpliktiga hur de kan komma att nyttjas under sin grundutbildning. Vad som kan räknas som en övning och vad som kan räknas som en operation, samt hur de kan komma att nyttjas, säger Alice Westlund.

Regeringen låter nu utreda frågan om hur värnpliktiga kan användas i andra länder i fredstid. Utredningen gäller såväl personer under utbildning som färdigutbildade, och huruvida de ska kunna användas i Sveriges truppnärvaro i exempelvis Finland eller Lettland, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Nytt besked om hemarbete i Sverige

”Analyseras närmare”

Sverige höll sig utanför Nato i många decennier, men blev till slut fullvärdig medlem 2024, och deltar i flera Natooperationer.

På regeringens hemsida framgår att värnpliktigas roll fortfarande inte är helt fastställd.

– I vilken utsträckning värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra även utanför Sveriges gränser är en fråga som analyseras närmare med anledning av Sveriges Natomedlemskap, skriver regeringen.

Det råder dock inga tvivel om att svenskar kan skickas utomlands i händelse av krig.

– Nato är en försvarsallians som bygger på kollektiva försvarsgarantier, vilket innebär att svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför Sveriges gränser, på samma sätt som andra länders personal kan behöva delta i insatser för att försvara Sverige, enligt regeringen.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet - på två månader

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen