UTRIKES: Stor rysk rädsla – riskerar nytt bakslag

2022 09 23

Ukrainska styrkor uppges förbereda en omfattande motattack i norra delen av Donetsk-regionen i östra Ukraina.

Den ryska armén, som tvingats retirera från flera fästen i nordöstra Ukraina, fruktar ett nytt stort bakslag.

Det bekräftar Denis Pusjilin, ryskutnämnd ledare för utbrytarrepubliken, i en video på Telegram.

I filmklippet, som kanalen Ostorozjno novosti publicerat, beskriver Pusjilin situationen som ”extremt svår” och ”oroande”.

– Fienden har omgrupperat ganska omfattande styrkor. Det är möjligt att de inom en mycket nära framtid kommer att försöka uppnå en förändring och gå till motattack, säger separatistledaren.  

Ryssland kontrollerar cirka 60 procent av Donetsk.

Inleder folkomröstningar

På fredagen planerar Ryssland att inleda riggade folkomröstningar i ryskockuperade regioner i Ukraina.

Skenomröstningarna kommer att anordnas i Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och beräknas avslutas på tisdag nästa vecka.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, vill inte kalla Rysslands planer för omröstningar.

– Det är inte att betrakta som legitima folkomröstningar, jag skulle säga att ordet omröstning är felaktigt. Det här är propaganda, säger han till SVT Nyheter.

Många har flytt

Omröstningarna kommer till stor del att ske digitalt mitt under brinnande krig. En stor andel av befolkningen i de ockuperade regionerna har redan flytt från striderna.  

– Det finns inga röstlängder som har någon legitimitet. Ryssland är ute efter att skapa en bild av att det finns ett folkligt deltagande. Man vill ha bilder på köer av folk som röstar för Ryssland, för annektering, som man kan sända till den inhemska publiken i Ryssland, säger Jakob Hedenskog till SVT.

De aktuella regionerna omfattar cirka 15 procent av Ukrainas territorium. Resultatet av omröstningarna är olagligt och kommer med största sannolikhet inte att godkännas av något annat land än Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen