RYSSLAND: Massiv desperation efter diktatorns order

2022 09 29

Hundratusentals har flytt från Ryssland sedan diktatorn Vladimir Putin beordrade en delvis mobilisering den 21 september.

Över 200 000 ryssar beräknas ha lämnat landet, rapporterar New York Times med hänvisning till siffror från Rysslands grannländer.

I samband med Putins mobiliseringsbesked publicerades flera filmklipp på sociala medier som visade långa bilköer som långsamt rörde sig mot gränskontroller i länder som Mongoliet, Kazakstan, Georgien och Finland. 

– Det snabba utflödet, såväl som en rad protester i olika delar av landet, är ett tydligt tecken på missnöje med Putins politik, skriver tidningen.

Siffran kan vara större

Massflykten från Ryssland kan dock vara ännu större än vad den officiella siffran indikerar. Det är svårt att avgöra eftersom Ryssland gränsar till 14 länder, från Kina och Nordkorea till de baltiska staterna.

Samtliga regeringar släpper inte regelbundna uppgifter om migration. Siffran på 200 000 bygger på information från regeringarna i Kazakstan och Georgien, samt EU:s gränsorgan Frontex.

Kazakstan och Georgien uppger att 98 000 respektive 53 000 ryssar har flytt till länderna sedan Putins mobiliseringsorder.

Frontex rapporterar att 66 000 ryssar har tagit sig till EU. En ökning med 30 procent jämfört med föregående vecka.

Stänger gränsen

Flera av Rysslands grannländer har redan infört gränsrestriktioner.

Estland, Lettland, Litauen och Polen har stängt gränserna för ryska medborgare. Finland väntas följa i deras fotspår.

I morgon, fredag, kommer Finland stänga gränserna för ryska medborgare, rapporterar Yle med hänvisning till regeringskällor.

– Den stora ändringen ska handla om att ryssar i fortsättningen inte kommer att kunna resa till Finland (och vidare till Schengenländer) bara med ett turistvisum.  För tillfället är hundratusentals visum som Finland beviljat till ryska medborgare. De nya begränsningarna skulle göra det möjligt att ogiltigförklara de här visumen, rapporterar Yle.

Vissa undantag kommer att gälla, enligt nyhetskanalens uppgifter. Till exempel kommer ryska medborgare tillåtas att korsa gränsen om de har familj i Finland.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen