Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949

2022 02 25

Natoländerna Polen, Lettland, Litauen och Estland meddelar nu att man aktiverar Natoartikel nummer 4.

Det har bara inträffat sex tidigare gånger under försvarsalliansens historia.

Oftast av Turkiet

De tidigare gångerna är följande:

2020 av Turkiet – Efter att flera turkiska soldater dödats av en syrisk attack i norra Syrien.

2015 av Turkiet – För att informera Natoländerna om landets svar på terrorangrepp i landet.

2014 av Polen – Efter rysk aggression mot Ukraina.

2012 av Turkiet – Efter att ett turkiskt flygplan skjutits ned över Syrien.

2012 av Turkiet – Efter att att turkiska civila dödades av syriska bombningar.

2003 av Turkiet – När landet begärde hjälp efter att kriget i Irak övergick på turkisk mark.

Känner sig hotade

Artikel 4 är en av de mest dramatiska artiklarna i Natos regelverk.

– Länderna skall konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat, lyder artikel 4 enligt Natos stadgar.

NATO:s 30 medlemsländer

Artikel 4 kan leda till ett samlat agerande av de 30 medlemsländerna i Nato. Den mest omtalade av Natos artiklar är nummer 5.

– Länderna överenskommer om att en väpnad attack mot ett eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall ses som en attack mot dem alla.

Skall bistå varandra

– Följaktligen överenskommer de om att när en sådan väpnad attack sker skall var och en av dem bistå de andra länderna.

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande efter den ryska diktatorns angrepp mot Ukraina.

Står bakom Ukrainas folk

– Natos allierade kommer att träffas  för att diskutera konsekvenserna av Ryssland aggressiva agerande. Vi står bakom Ukrainas folk i denna förfärliga stund. Nato kommer att göra allt som krävs för att försvara och skydda våra allierade, meddelar Jens Stoltenberg.

Boris Johnson håller tal

En av Natos nyckelpersoner, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, är en av de som uttryckt starkast stöd till Ukraina och han kommer i dag att hålla tal till nationen.

– Detta är en katastrof för vår kontinent. Jag kommer att tala till nationen denna morgon avseende Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag kommer också att tala med G7-ledarna och jag begär ett akut möte med alla NATO-ledare så snart som möjligt. meddelar Storbritanniens premiärminister.

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)
 

Foto: NATO

Text: Redaktionen


JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Nu kommer krav om en historiskt stor privatisering – av ett svenskt landskap.

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen


Orbáns motståndare vädjar till Kreml

2025 08 17

Läget är oroligt i Ungern, och nu riktas en vädjan till Ryssland.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av Europas mest omstridda och kritiserade regeringschefer.

Men Orbáns framtida makt är långt ifrån säkrad.

Nu riktar Orbáns motståndare och Ungerns oppositionsledare en vädjan – till Kreml.

Vädjar – efter ord från rysk underrättelsetjänst

Den ungerske oppositionsledaren Peter Magyar vill ha försäkringar från Ryssland, rapporterar Reuters.

Magyar kräver ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte ska blanda sig i den ungerska politiken inför valet nästa år. I valet kandiderar Magyar mot premiärminister Orbán, som av många uppfattas som Moskvavänlig.

Vädjan till Kreml kommer efter att rysk underrättelsetjänst gått ut med ett uppseendeväckande uttalande om Ungern och dess politiska opposition.

Den ryska underrättelsetjänsten hävdar i uttalandet att Magyar är ”lojal med globalistiska eliter”.

Samtidigt påstod man från ryskt håll att EU-kommissionen vill genomföra ett ”regimskifte i Ungern”, enligt nyhetsbyrån.

Dessa påståenden från rysk underrättelsetjänst skapar stor oro inom den ungerska oppositionen.

Och nu riktar Magyar alltså en vädjan till Kreml.

”Kräver försäkringar”

Magyar vill ha ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte kommer att blanda sig i Ungerns politik.

– Jag kräver tydliga försäkringar om att Ryska federationen kommer att avstå från alla handlingar som kan anses vara inblandning i Ungerns inrikespolitik, inklusive desinformationskampanjer, cyberoperationer eller hot mot politiker och medborgare, skriver Peter Magyar i ett brev som har publicerats på Facebook, enligt nyhetsbyrån.

Peter Magyar leder partiet Tisza. Han har tidigare varit medlem i Orbáns parti, men hoppade av.

Opinionsmätningar visar att Tisza ligger före Viktor Orbáns parti Fidesz inför valet i Ungern nästa år.

Nu kräver Peter Magyar alltså att Ryssland respekterar Ungerns självständighet och inte blandar sig i politiken.

– Ungerns suveränitet och okränkbarheten i våra demokratiska processer kan inte förhandlas. Efterlevnad av dessa principer är minimikravet för ett meningsfullt bilateralt samarbete mellan våra länder, kommenterar Magyar, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024 resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen