HYLLORNA LÄNSAS: Mejerivara försvinner från butikerna

2026 04 29

Det uppger Arla på onsdagsmorgonen.

Mejerijätten varnar för konstant brist på kvarg ända fram till 2028. Detta eftersom det kommer ta tid för producenterna att möta den kraftigt ökade efterfrågan.

– Vi gör allt vi kan för att ligga i fas och våra mejerier producerar mer än någonsin tidigare, men trots det kan det i perioder vara lite glesare i kvarghyllorna, framhåller Emelie Nortén, kvargansvarig på Arla, i en kommentar till Dagligvarunytt.

Kraftig ökning

Under fjolåret ökade Arlas försäljning av kvarg med 36 procent.

Trots att produktionskapaciteten har ökat har mejerijätten inte kunnat möta den stora efterfrågan. Butikshyllorna har gapat tomma runt om i landet.

Nu satsar Arla cirka 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Enligt Emelie Nortén kommer den nya produktionslinjen att ”innebära en betydande kapacitetsökning” när den tas i drift 2028. Men fram till dess flaggar hon för brist på kvarg i mejerihyllorna.

LÄS MER: Lidl-succén kommer till Sverige – kostar 5 000 kronor

290 anställda

Mejeriet i Linköping, där cirka 290 personer arbetar, är Sveriges största specialmejeri. Enligt Arla har anläggningen en "lång tradition av innovation och effektiv produktion". 

I dag producerar mejeriet i Linköping producerar drygt 280 olika mejeriprodukter, inklusive yoghurt, gräddfil, crème fraiche, laktosfria och annat.

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, framhåller Arla i ett uttalande om den nya satsningen.

LÄS OCKSÅ: Dubbelkonkurs i bilbranschen – tusen anställda drabbas 

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA klarar sig – Sverige drabbas stenhårt

2026 04 29

Den bedömningen gör Martin Guri, aktiechef vid analysföretaget Kepler Cheuvreux.

– USA är självförsörjande vad gäller energi, de har en annan agenda kring väldigt mycket och indexkomposition gör att de har väldigt mycket tech. Tech klarar sig väldigt bra i det här klimatet vilket vi i Europa har mycket mindre av och Sverige ingenting, säger han till EFN.

”Ser fundamentalt skitruttet ut”

Martin Guri flaggar för ytterligare nedgångar på Stockholmsbörsen.

Han hänvisar till att indexet OMXS30, som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, utgörs av 40 procent ”capital gods” – det vill säga företag som tillverkar maskiner, fordon eller andra industriella komponenter.

– Tittar du på den svenska börsen så är capital goods 40 procent av index. Lägg sen på 25 procent bank så ser det fundamentalt skitruttet ut, säger Guri.

Faller på bred front

Under onsdagen går Stockholmsbörsen mot den sjunde röda dagen i rad.

Vid lunchtid är indexet OMXS30 ner med 0,18 procent. Samtidigt backar OMXSPI med 0,20 procent.

LÄS MER: Handelsbanken: Det händer nu med svensk ekonomi

”Berg- och dalbana”

I april var svenska sparares nettoköp störst i Sverigefonder, tillväxtmarknadsfonder och globalfonder.

– Börsårets berg- och dalbana fortsätter in i april, som hittills bjudit på en tydlig återhämtning efter mars breda nedgångar. Fondspararna försöker hänga med i svängarna och ger nu full gas i köpen av både global- och Sverigefonder. För första gången sedan september i fjol är globalfonder återigen den mest köpta fondkategorin, säger Avanzas sparekonom Felicia Schön.

Samtidigt konstaterar experten att svenska fondsparare verkar ha svårt  att bestämma sig för var de ska investera sina pengar.

– Kappan vänds efter vinden och nu blåser det återigen friskt mot globalt. Även teknikfonder har bytt plats från säljsidan till att nu vara på plats sju bland de mest köpta fondkategorierna. Det har varit en stark återhämtningsmånad på många håll men starkast återhämtning har setts just bland de amerikanska techjättarna, vilket också gett ett efterlängtat lyft i globalfondernas avkastning.

LÄS MER: ”Luktar 2008 igen” – tidigare banktoppen varnar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen