EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 19

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Skarpt läge – Ukraina: ”på väg mot tredje världskrig”

2024 04 18

Ukraina varnar för att hela det globala säkerhetssystemet kan förstöras om Ryssland vinner kriget.

Läget är kritiskt i Ukraina.

Det amerikanska stödpaketet värt 61 miljarder dollar har ännu inte godkänts.

Om stödet inte får grönt ljus riskerar Ukrainas försvar att fullständigt fallera.

– Vi behöver dessa pengar igår, inte imorgon, inte idag, säger den ukrainska premiärministern Denys Schmyhal till BBC.

Skarp varning till hela världen

Allvaret kan inte understrykas nog i Ukrainas varning.

Hela världen kan komma att drabbas, menar Denys Schymal.

– Om vi inte försvarar kommer Ukraina att falla. Det globala säkerhetssystmet kommer att förstöras och hela världen kommer att behöva finna ett nytt säkerhetssystem.

– Eller så kommer det att bli många konflikter, många sådana slags krig, och i slutändan kan det leda till tredje världskriget.

Pekat ut Polen

Ukraina har vid flera tillfällen utfärdat liknande varningar.

Bland annat har landets president Volodymyr Zelensky pekat ut Natolandet Polen som ett möjligt mål för ryssarna.

– Om Ukraina faller, vad händer om tio år? Tänk på det. Om de når Polen, vad händer därefter? Ett tredje världskrig? sade Zelensky till CBS News förra året.

Han tillade:

– Om Ukraina faller kommer Putin säkert att gå ännu längre. Vad kommer USA att göra när Putin når de baltiska staterna? När han når den polska gränsen? Han kommer att göra det.

Röstar på lördag

Vladimir Putin själv har nyligen uttalat sig om västvärldens varningar om att Ryssland planerar att attackera andra europeiska länder utanför Ukraina.

Han kallar det för "nonsens".

– Det är nödvändigt för de styrande kretsarna att förklara och motivera sina utgifter för kriget i Ukraina, sade diktatorn enligt Reuters förra veckan.

USA har under kriget hittills bidragit med omkring 75 miljarder dollar i stöd till Ukraina, inklusive humanitär, finansiell och militär hjälp.

Representanthuset kommer att rösta om det nya stödpaketet på lördag.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen